Bli vän med nervsystemet

Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika delar. De nerver som styr inre organ kan inte påverkas av viljan. Det gäller till exempel nerver som styr hjärta, andning, blodtryck och tarmrörelse. Dessa nerver hör till det självstyrande, autonoma, nervsystemet.

Det autonoma nervsystemet är i ständig förändring. Det formas och omformas som en reaktion på det vi upplever och utsätts för, i mötet med andra och annat – personer, djur, miljöer och situationer. I mötet med andra balanserade och trygga nervsystem balanseras vårt eget nervsystem. Detsamma gäller omvänt. Känslan av hot och fara får oss att agera eller reagera. Och känslan ’smittar’ – eftersom alla nervsystem kommunicerar med varandra.

Vi människor mår bra av att vistas i trygga miljöer och tillsammans med personer vi litar på. Där och då signalerar nervsystemet säkerhet – vi känner oss trygga, nyfikna och lekfulla. Vi är öppna för att lära och utvecklas tillsammans med andra.

Ett balanserat nervsystem hanterar skickligt situationer präglade av fara och hot. Vi agerar rationellt på hot eller fara och återvänder sedan till känslan av trygghet och säkerhet. Besvärligare blir det när vi inte har tillgång till trygga personer och miljöer, eller pga trauman har svårt för att lita på andra. Då signalerar nervsystemet oavbrutet hot och fara, dels med hjälp av känslor som oro, skam, ångest och irritation, dels med känslor av tomhet, ensamhet, nedstämdhet eller trötthet.

Genom att lära känna vår inre fysiologi, blir det lättare att förstå och påverka vårt mående. Kunskap om det autonoma nervsystemet är hjälpsam när vi vill bryta och påverka ogynnsamma, stressande beteendemönster.

Även om vi inte direkt kan styra vårt autonoma nervsystemet med viljan, så kan vi påverka det indirekt. Med kunskap om hur våra nervsystem påverkas i mötet med andra nervsystem, kan vi medvetet välja att regelbundet vistas med personer och i miljöer som får oss att känna oss trygga, så att vi mer skickligt kan navigera livets känslomässiga utmaningar.

Lyssna när kroppen viskar

Resiliens är ett ord som ofta används för att beteckna motståndskraft och förmåga till återhämtning. Just resiliens är den viktigaste faktorn när det kommer till mående och hälsa. När vi stärker möjligheterna för återhämtning, här och nu, mitt i vardagen, så klarar vi bättre av stress, krav, ansträngning och belastning.

De flesta av oss vet vad vi behöver för att må bra, men av olika anledningar kan återhämtning vara som svårast att få till när vi behöver den som mest – när vi är överstimulerade och stressade.

Den bästa hälsoinvesteringen är att göra det till en vana att med jämna mellanrum stanna upp och lyssna inåt efter vad du behöver. För om du regelbundet lyssnar på kroppen när den viskar, minskar risken att den längre fram ska behöva skrika på din uppmärksamhet.

Vänligen värna vilan

Det finns en omtanke i att bara vara med allt som är en stund, att stanna upp och sluta ögonen, låta vilan få vårda surr, brus och fnurror.

Det finns en omtanke i att ta hand om sin mentala hygien, låta lugna varsamma andetag få tvätta tankarnas hetsiga arena.

Det finns en omtanke i att värna sitt väsen, avlägsna det överflödiga, tillföra det nödvändiga.

För vår skull,

vänligen värna vilan.

Biofili

Biologen E. O. Wilson lanserade på 1990-talet den sk biofili-teorin. Ordet biofili härstammar från grekiska orden ‘bios’ (organiskt liv) och ‘philia’ (kärlek). Teorin går ut på att naturen är ett grundläggande mänskligt behov som härstammar från vår evolutionära historia. Vi människor har en nedärvd fallenhet för att tycka om levande varelser och vistas i naturen. Vi är med andra ord formade för att röra på oss i naturen, och vår relation till naturen påverkar vår hälsa.

Återhämtning

Återhämtning

Våra kroppar utsätts dagligen för fysisk och mental belastning. För att hantera och reglera vardagens påfrestningar behöver vi varva ner. Och bygga upp.

I en tillvaro som gärna rationaliserar bort spontana pauser och naturlig rörelse, är det många gånger enklare sagt än gjort att prioritera tid för återhämtning. I synnerhet för den som har ett särskilt stort behov av att dra sig undan. Outtalade sociala spelregler kräver många gånger att vi utsätter oss för än mer fysisk och mental belastning även på vår fritid.

Det är inte alltid enkelt att säga nej till det som lockar, säga nej för att kunna dra sig tillbaka, vila och bygga upp.
Det är inte alltid enkelt att prioritera träning när tankarna sätter fälleben och kroppen inte vill.
Det är inte alltid enkelt att sätt gränser. För vad är rimligt, när man inte vet var gränsen behöver gå?

Alla behöver, mer eller mindre, utrymme för att bygga upp och stärka sina förmågor med hjälp av bra sömn, vila, bra mat och allsidig rörelse.
Alla behöver, mer eller mindre, tid att processa vardagens intryck och reflektera över livets skeenden.

Vi föds med olika behov av återhämtning. Och beroende på vilka miljöer vi vistas i och vilka människor vi till vardags omger oss med, så ökar eller minskar behovet av återhämtning.

Vardagens bestyr belastar oss på olika sätt. Utebliven återhämtning leder på sikt till fysisk och mental utmattning. Eftersom alla människor är unika, så hanterar och drabbas vi, just det, olika.

Nyckeln till framgångsrik återhämtning är att bli specialist på sig själv och sina behov. Med hjälp av t ex yoga, massage och samtal ges du möjlighet att stanna upp ett slag, reflektera och landa i kropp och själ.

När vi prioriterar oss själva och vår återhämtning, står vi bättre rustade för plötsliga påfrestningar. Å ena sidan fysiskt rustade med alerta organ och ett kraftfullt immunförsvar. Å andra sidan mentalt rustade för vardagens plötsliga eller omvälvande förändringar.

Alla i vår närhet gynnas när vi prioriterar vår egen återhämtning.

Den som vågar bromsa blir hel igen

Den som vågar bromsa blir hel igen

Hon kom med yogamattan under armen och sa till mig:
’Jag har ont i knäna så jag får se om jag kan göra något’.
Vi gjorde medvetna rörelser, långsamt, nära andetagen. Och hennes insida blev uppmärksam och redo och hon gjorde allt det där hon längtat efter att göra, tillsammans med andra långsamma kroppar.
Och efteråt sa hon: ’Smärtan är borta’.
Och hon var förvånad. För hon visste inte att i långsamheten finns en läkande gåva.
Den som vågar bromsa blir hel igen.

Beröringens läkande kraft

Beröringens läkande kraft

Allt för många lider brist på beröring, något som påverkar lust, ork och motståndskraft i vardagen. Rätt sorts beröring, i form av en kram, närhet hud mot hud eller en uppmuntrande klapp på axeln, skickar positiv energi genom kroppens system. Det påverkar oss såväl fysiskt som psykiskt.

Ett fint komplement till vardaglig beröring är MASSAGE som förstärker beröringens läkande kraft. Rätt sorts massage, mjukare eller mer djupgående, lugnar kroppens biologiska stressrespons och rensar lymfsystemet, stimulerar återhämtning och stärker immunförsvaret. Rätt sorts massage hjälper oss människor att släppa på känslor som ’fastnat’ i kroppen, oftast i rygg eller runt axlar. Rätt sorts beröring får känslor att släppa taget och ebba ut.

Regelbunden massage får oss att må bra då den rensar bort överflödig negativ stress ur systemet och den som har en tendens att fånga upp och låta dig påverkas av omgivningens känslor gynnas särskilt.

Så utforska vilken sorts beröring du mår bra av, längtar efter och kanske behöver mer av i din vardag. Tillgodose ditt behov av beröring och upplev den läkande kraften.

Du blir som du rör dig

Du blir som du rör dig

Du äger möjligheten att skapa den kropp och det liv du förtjänar. Men det är lätt att fastna med fokus på hur kroppen bör se ut och borde vara, istället för att lyssna på vad kroppen under rådande omständigheter faktiskt behöver för att fungera och kännas bättre. Vardagens val och vanor påverkar vårt mående. Vi blir som vi rör oss, eller inte rör oss.

När vi rör oss hållbart, på ett sätt som gynnar organ, muskler och leder, så känns det lätt i kropp och själ – säkert svettigt, flåsigt och utmanande emellanåt, kanske till och med smärtsamt om du dras med skada eller sjukdom – men med en lätt känsla i bröstet.
Det är som att kroppen säger: ’Du är på rätt väg, fortsätt så’.

När vi rör oss ohållbart, dvs för lite, för utmanande och/eller enahanda så känns det tungt i kropp och själ.
Det är som att kroppen försöker säga: ’ Rör dig smartare!’
Men det är inte alltid vi vill eller orkar lyssna.

Vill du må bättre – rör dig bättre. Och glöm inte bort att även små steg i en gynnsam riktning gör stor skillnad på sikt. När vi människor rör oss i takt med själens längtan, blir vi både starkare och mer balanserade i kropp och själ.

Högkänslighet

Högkänslighet

Vi föds med olika grad av biologisk och psykologisk sårbarhet. En del föds känsliga och lättpåverkade, andra är mer oberörda av allt som händer i och omkring dem. Jag föddes högkänslig, något jag insåg som trött och utmattad vuxen.

Nervsystem är konstruerade olika. Högkänsliga personer reagerar ofta snabbt och starkt, märker omedelbart om något inte står rätt till, i den egna kroppen och i omgivningen. Under goda omständigheter innebär en medfödd känslighet inte några problem. Tvärtom är den en styrka!

Ofta kan vi vänja oss vid stimulering, men om nervsystemet inte ges möjlighet att bearbeta sina intryck tar energin slut. Som högkänslig behöver man därför vila mer och ibland säga nej till sånt som är kul.

Elaine Aron är den amerikanska psykoterapeuten och forskaren som på 90-talet myntade begreppet högkänslighet (HSP – The High Sensitive Person). Sensory Processing Sensitivity är den vetenskapliga termen som används i nyare forskning. HSP-personer har hjärnor som tänker mycket och djupt, analyserar allt. Detta innebär att även små triviala beslut kan ta mycket energi:

  • Vad ska jag ha på mig?
  • Vad ska jag äta?

HSP-personer har även lägre bas-serotonin-nivå vilket leder till lättare känslomässig obalans = låga halter serotonin förknippas med depression.

Människors sätt att vara är resultatet av en ständigt pågående utvecklingsdans mellan våra biologiska förutsättningar och de utmaningar och lärdomar som livet erbjuder, i mötet med andra människor och andra miljöer och Elaine Aron har i sin forskning märkt att vi högkänsliga har hjälp av fyra principer:

  • SJÄLVKÄNNEDOM – förstå vad det innebär att vara högkänslig.
  • OMVÄRDERING – omvärdera det förflutna i ljuset av kunskapen om sin högkänslighet.
  • LÄKNING – läka de djupa skadorna. Högkänsliga personer var högkänsliga redan som barn. Problem i barndomen påverkar mer än för många andra.
  • HJÄLP MED ATT MÅ BRA I DEN HÄR VÄRLDEN OCH LÄRA SIG NÄR DET ÄR BÄST ATT HÅLLA SIG DÄRIFRÅN. Världen behöver högkänsliga, men högkänsliga behöver bli bra på att undvika att göra för mycket eller för lite.

ANNAS MANNA erbjuder friskvård och lärande som tar särskild hänsyn till högkänsligas behov.