mar 23, 2022 | ÅTERHÄMTNING
Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika delar. De nerver som styr inre organ kan inte påverkas av viljan. Det gäller till exempel nerver som styr hjärta, andning, blodtryck och tarmrörelse. Dessa nerver hör till det självstyrande, autonoma, nervsystemet.
Det autonoma nervsystemet är i ständig förändring. Det formas och omformas som en reaktion på det vi upplever och utsätts för, i mötet med andra och annat – personer, djur, miljöer och situationer. I mötet med andra balanserade och trygga nervsystem balanseras vårt eget nervsystem. Detsamma gäller omvänt. Känslan av hot och fara får oss att agera eller reagera. Och känslan ‘smittar’ – eftersom alla nervsystem kommunicerar med varandra.
Vi människor mår bra av att vistas i trygga miljöer och tillsammans med personer vi litar på. Där och då signalerar nervsystemet säkerhet – vi känner oss trygga, nyfikna och lekfulla. Vi är öppna för att lära och utvecklas tillsammans med andra.
Ett balanserat nervsystem hanterar skickligt situationer präglade av fara och hot. Vi agerar rationellt på hot eller fara och återvänder sedan till känslan av trygghet och säkerhet. Besvärligare blir det när vi inte har tillgång till trygga personer och miljöer, eller pga trauman har svårt för att lita på andra. Då signalerar nervsystemet oavbrutet hot och fara, dels med hjälp av känslor som oro, skam, ångest och irritation, dels med känslor av tomhet, ensamhet, nedstämdhet eller trötthet.
Genom att lära känna vår inre fysiologi, blir det lättare att förstå och påverka vårt mående. Kunskap om det autonoma nervsystemet är hjälpsam när vi vill bryta och påverka ogynnsamma, stressande beteendemönster.
Även om vi inte direkt kan styra vårt autonoma nervsystemet med viljan, så kan vi påverka det indirekt. Med kunskap om hur våra nervsystem påverkas i mötet med andra nervsystem, kan vi medvetet välja att regelbundet vistas med personer och i miljöer som får oss att känna oss trygga, så att vi mer skickligt kan navigera livets känslomässiga utmaningar.
mar 23, 2022 | ÅTERHÄMTNING
Resiliens är ett ord som ofta används för att beteckna motståndskraft och förmåga till återhämtning. Just resiliens är den viktigaste faktorn när det kommer till mående och hälsa. När vi stärker möjligheterna för återhämtning, här och nu, mitt i vardagen, så klarar vi bättre av stress, krav, ansträngning och belastning.
De flesta av oss vet vad vi behöver för att må bra, men av olika anledningar kan återhämtning vara som svårast att få till när vi behöver den som mest – när vi är överstimulerade och stressade.
Den bästa hälsoinvesteringen är att göra det till en vana att med jämna mellanrum stanna upp och lyssna inåt efter vad du behöver. För om du regelbundet lyssnar på kroppen när den viskar, minskar risken att den längre fram ska behöva skrika på din uppmärksamhet.
mar 23, 2022 | ÅTERHÄMTNING
Det finns en omtanke i att bara vara med allt som är en stund, att stanna upp och sluta ögonen, låta vilan få vårda surr, brus och fnurror.
Det finns en omtanke i att ta hand om sin mentala hygien, låta lugna varsamma andetag få tvätta tankarnas hetsiga arena.
Det finns en omtanke i att värna sitt väsen, avlägsna det överflödiga, tillföra det nödvändiga.
För vår skull,
vänligen värna vilan.
mar 16, 2022 | ÅTERHÄMTNING
Våra kroppar utsätts dagligen för fysisk och mental belastning. För att hantera och reglera vardagens påfrestningar behöver vi varva ner. Och bygga upp.
I en tillvaro som gärna rationaliserar bort spontana pauser och naturlig rörelse, är det många gånger enklare sagt än gjort att prioritera tid för återhämtning. I synnerhet för den som har ett särskilt stort behov av att dra sig undan. Outtalade sociala spelregler kräver många gånger att vi utsätter oss för än mer fysisk och mental belastning även på vår fritid.
Det är inte alltid enkelt att säga nej till det som lockar, säga nej för att kunna dra sig tillbaka, vila och bygga upp.
Det är inte alltid enkelt att prioritera träning när tankarna sätter fälleben och kroppen inte vill.
Det är inte alltid enkelt att sätt gränser. För vad är rimligt, när man inte vet var gränsen behöver gå?
Alla behöver, mer eller mindre, utrymme för att bygga upp och stärka sina förmågor med hjälp av bra sömn, vila, bra mat och allsidig rörelse.
Alla behöver, mer eller mindre, tid att processa vardagens intryck och reflektera över livets skeenden.
Vi föds med olika behov av återhämtning. Och beroende på vilka miljöer vi vistas i och vilka människor vi till vardags omger oss med, så ökar eller minskar behovet av återhämtning.
Vardagens bestyr belastar oss på olika sätt. Utebliven återhämtning leder på sikt till fysisk och mental utmattning. Eftersom alla människor är unika, så hanterar och drabbas vi, just det, olika.
Nyckeln till framgångsrik återhämtning är att bli specialist på sig själv och sina behov. Med hjälp av t ex yoga, massage och samtal ges du möjlighet att stanna upp ett slag, reflektera och landa i kropp och själ.
När vi prioriterar oss själva och vår återhämtning, står vi bättre rustade för plötsliga påfrestningar. Å ena sidan fysiskt rustade med alerta organ och ett kraftfullt immunförsvar. Å andra sidan mentalt rustade för vardagens plötsliga eller omvälvande förändringar.
Alla i vår närhet gynnas när vi prioriterar vår egen återhämtning.
